Teckningsoptioner

Teckningsoptioner

Teckningsoptioner innebär att innehavaren äger rätt att enligt angivna regler någon gång i framtiden teckna aktier i bolaget till ett bestämt pris.

Innan den nya aktiebolagslagen trädde i kraft var man tvungen att ge ut konvertibler för att även få ge ut teckningsoptioner. Därför finns det i dag teckningsoptioner som hänger samman med konvertibellån. I och med den nya aktiebolagslagen behöver inte något konvertibellån utges för att man skall få ge ut teckningsoptioner.

Vanligtvis är det aktieägarna på bolagsstämma som fattar beslut om utgivande av teckningsoptioner, men även styrelsen kan fatta beslutet, antingen efter ett bemyndigande av bolagsstämman eller med bolagsstämmans efterföljande godkännande.

Alla aktier som kan bli följden av en nyteckning med stöd av teckningsoptioner måste rymmas inom den övre gränsen för aktiekapitalets storlek samt antalet aktier som finns angivna i bolagets bolagsordning.

Teckningsrätter kan ges ut utan att någon betalning behöver ske. Skall betalning ske kan detta ske kontant, genom tillskjutande av apportegendom eller genom kvittning av skuld som bolaget har till den som tecknar teckningsoptionerna. Dessa regler är desamma som för nyemission av aktier.

Ett beslut om utgivande av teckningsoptioner skall bl.a. innehålla uppgifter om när teckning kan ske, vad som eventuellt skall betalas för teckningsoptionerna och vad som skall betalas när aktieteckningen sker. Det senare beloppet måste minst uppgå till aktiens kvotvärde.

Den som vill utnyttja sin optionsrätt att teckna nya aktier skall göra detta på en teckningslista som innehäller emissionsbeslutet. Styrelsen ombesörjer sedan att de nya aktiena registreras hos Bolagsverket och införs i aktieboken.