Röstning på stämma i ekonomiska föreningar
Reglerna för röstning på stämma i vanliga ekonomiska föreningar, bostadsrättsförening och övriga former av ekonomiska föreningr är i stora drag identiska. Det som gäller för ekonomiska föreningar gäller även för bostadsrättsföreningar och övriga ekonomiska föreningar med några få undantag. Vi börjar därför med de regler som gäller för ekonomiska föreningar.
Ekonomiska föreningar
Som vid alla föreningsverksamhet fattas besluten på föreningsstämman normalt genom aklamation. Enbart om någon begär omröstning behöver röstlängd upprättas och formell omröstning genomföras.
Reglerna om ekonomiska föreningar återfinns i Lagen om ekonomiska föreningar, FL och i 7 kap. återfinns bestämmelserna om föreningsstämma. Medlemmarnas möjlighet att besluta i föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman som är föreningens högsta beslutande organ. Vissa stora föreningar tillämpar det s k representativa systemet som innebär att föreningen i sina stadgar intar bestämmelser som innebär att särskilt utsedd fullmäktige helt eller delvis övertagit stämmans befogenheter. Lagen reglerar inte hur fullmäktige skall utses utan detta skall framgå av föreningens stadgar. Nedanstående text gäller i första hand föreningar där medlemmarna direkt deltar och röstar på stämman.
Reglerna om röstning på föreningsstämma i en ekonomisk förening regleras i första hand i FL, 7 kap, 1 §. Här anges att medlem har en röst om inte annat anges i stadgarna. Om inget anges i stadgarna om medlems rösträtt på stämman gäller således att varje medlem har en röst.
I lagen finns inga krav på ett minsta antal medlemmar som skall vara närvarande personligen eller genom ombud. Det förekommer däremot föreningar vars stadgar anger ett minsta antal närvarande för att stämman skall vara beslutför. För höga närvarokrav kan innebära att en liten minoritet kan blockera alla försök till stämmobeslut genom att helt enkelt utebli. För att formalia skall kunna klaras av på en stämma krävs minst två personer, en ordförande som själv får föra protokoll och en justeringsman.
Upprättande av röstlängd
Enligt FL skall stämmans ordförande, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud, och biträden – röstlängd. Lagen ställer således inget krav på att röstlängd skall upprättas. Vet man på förhand att alla är överens och att alla beslut kommer att tas med acklamation utan att någon begär votering behövs ingen röstlängd. Skulle det senare under stämman visa sig att röstlängd trots allt behöver upprättas får man göra det innan röstning sker i den fråga där omröstning begärts.
Skall röstlängd upprättas är det stämmans ordförande som avgör efter vilka regler som röstlängden skall upprättas. Har ordförande inte utsetts med acklamation får den som öppnat stämman upprätta röstlängd, så att stämman därefter skall kunna välja ordförande. Den som anser sig felaktigt behandlad vid upprättande av röstlängd, t ex inte blivit upptagen i röstlängden eller fått för få röster, kan klandra stämmans beslut. Även annan medlem som anser att någon felaktigt införts i röstlängden kan klandra stämman.
Röstlängden gäller tills stämman beslutar att ny röstlängd skall upprättas. Detta kan ske om nya röstberättigade anlänt till stämman eller om några lämnat stämman. Den nyanländ kan dock inte begära att ny röstlängd skall upprättas. Uppskjuts stämman till senare dag än nästföljande vardag, skall om det bedöms nödvändigt ny röstlängd upprättas.
Som underlag för upprättande av röstlängd är det lämpligt att en aktuell medlemsförteckning finns tillgänglig på stämman. Lagen kräver inte att en medlemsförteckning finns på stämman så det går även bra med, någon annan lista, som utvisar föreningens medlemmar och eventuella differenser i antal röster per medlem.
Föredragning – debatt – förslagsställande – proposition – beslut
När styrelsens eller någon medlems förslag finns med på kallelse och dagordning skall den som framförts förslaget föredra ärendet och framföra sin motivering till varför stämman skall anta förslaget. Några krav på beslutsunderlaget finns inte. Anser stämman att beslutsunderlaget är otillräckligt för beslut kan stämman besluta att bordlägga frågan. När den efterföljande debatten kring en fråga har avslutats kan den ha resulterat i att ytterligare ett eller flera förslag framförts. Det är ordförandens skyldighet att se till att de nytillkomna förslagen ryms inom det ärende som angetts i kallelsen samt att förslagen följer lagar och gällande stadgar.
Ordföranden går därefter igenom och klargör de olika förslagsalternativen för att förvissa sig om att han har förstått förslagen ordentligt och att även alla andra har samma uppfattning om hur de olika förslagen lyder. Därefter ställer ordförande proposition – förslag till omröstning, varpå stämman fattar sitt beslut.
Beslut på stämman
Föreningsstämmans beslut utgörs vanligtvis av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som biträds av ordföranden. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning, om inte annat beslutats av stämman innan valet. I stadgarna kan intas bestämmelser som anger andra regler för stämmans beslut.
Olika beslut kräver olika grad av majoritet.
Relativ majoritet = när ett förslag samlat fler röster än något annat förslag
Enkel majoritet = normalt samma sak som absolut majoritet men kan även betyda relativ majoritet, varför begreppet bör användas med försiktighet.
Kvalificerad majoritet = när det krävs en större majoritet än absolut majoritet t ex två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Enighet bland samtliga röstberättigade = vissa beslut kan fattas på en stämma om beslutet biträdes av samtliga röstberättigade, t ex ändring av föreningens stadgar eller beslut om frivillig likvidation. Med samtliga röstberättigade avses således även de som inte är närvarande på stämman men som är röstberättigade.
Acklamation = ett förenklat röstningsförfarande som genomförs så att ordförande ställer en fråga som alla röstberättigade svarar ja eller nej på varefter ordförande meddelar att han anser att stämman antagit eller avslagit förslaget. Om ingen då opponerar sig genom att begära omröstning/votering klubbar ordförande beslutet. De flesta beslut på de flesta stämmor tas genom acklamation.
Val
För val gäller principen om relativ majoritet, således utses de personer som fått de flesta rösterna. Först beslutar man hur många personer som skall utses, t ex fyra styrelseledamöter, därefter föreslås alla kandidater. När det inte förslås fler kandidater sker röstning. Skall fyra ledamöter utses får varje röstberättigad rösta på högst fyra personer. Därefter räknas rösterna och de fyra personer som fått flest röster är valda. Har två kandidater kommit på delad fjärdeplats sker valet dem emellan genom lottning, om inte annat beslutats före val. Lämpligt att besluta före val är att om sådan situation skulle uppstå sker omval mellan enbart dessa två kandidater.
Övriga beslut
Huvudregeln är här absolut majoritet, d.v.s. att det beslut som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Finns mer än två förslag kanske inget förslag erhåller mer än hälften av de avgivna rösterna. Detta problem kan lösas på flera olika vis. Ett är att låta ställa de olika förslagen mot varandra två och två tills bara två alternativ återstår.
Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Ajournera eller bordlägga
Att ajournera eller bordlägga ett ärende betyder samma sak och innebär att ärendets avgörande skjuts upp till en senare stämma. När någon röstberättigad begär att ett ärende skall ajourneras eller bordläggas skall debatten avbrytas och beslutet om bordläggning tas omedelbart. Faller förslaget om bordläggning fortsätter debatten.
I stadgar intagna regler om röstning
Stadgarna kan innehålla ett flertal olika regler som är av avgörande betydelse vid röstning. Här kan anges att vissa typer av medlemmar har fler röster än andra, att omröstning alltid skall vara sluten eller att vid lika röstetal avgörandet skall ske genom lottning. Det kan även finnas regler att vissa beslut – inom lagens ramar – måste tas med en angiven högre eller lägre majoritet eller på två på varandra följande stämmor. Det kan även anges att en moderförening eller organisation skall godkänna vissa typer av beslut.
Protokollets betydelse
Oberoende av vad som står i protokollet är det vad som beslutats på stämman som är avgörande. Är det fel i protokollet bör detta skrivas om så att det stämmer med de faktiska beslut som togs på stämman. Normalt anses att det som anges i protokollet är vad som beslutats på stämman. Att vinna en process där man påstår att stämman fattat ett annat beslut än vad protokollet utvisar kräver att man kan bevisa att protokollet är felaktigt. De som skrivit och undertecknat protokollet behöver inte bevisa att protokollet är riktigt. Protokollet gäller således så länge annat inte har bevisats.
Jäv
Man anses jävig när man har intressen som strider mot föreningens intressen och äger då inte rätt att rösta. Det anges i föreningslagen tre tillfällen då medlem inte själv eller genom ombud får rösta. Dessa är
Hans befrielse från skadestånd eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller
Talan eller befrielse som avses i ovanstående två punkter beträffande annan, om medlemmen i fråga har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.
Hinder föreligger bara vid själva röstningen, jävig medlem får således deltaga i diskussionen i frågan och kan ej heller tvingas lämna lokalen under själva omröstningen.
När fråga är om ansvarsfrihet äger den ledamot vars ansvarsfrihet är ifrågasatt rätt att försvara sig. Detta innebär även att den som motsätter sig att någon ledamot skall få ansvarsfrihet måste motivera sin synpunkt. Att motsätta sig ansvarsfrihet utan motivering måste anses som oetiskt.
När alla röstberättigade medlemmar är jäviga i en fråga anses ingen vara jävig.
Bostadsrättsföreningar
Enligt bostadsrättslagens 9 kap 14 § första st anges att bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap lagen om ekonomiska föreningar gäller för bostadsrättsföreningar i tillämpliga delar och med följande undantag
Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt vald fullmäktige
Ändring av stadgarna
Flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt
Ett undantag anger att om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst. Det kan t ex vara två makar som äger bostadsrätten tillsammans eller en fritidsbostadsrätt där varje medlem har en andel i form av dispositionsrätt till vissa veckor i en specifik bostadsrätt. De som delar på en bostadsrätt har tillsammans bara en röst och kan de inte enas om vem som skall företräda och rösta för bostadsrätten har de ingen röst. Andra regler kan intagas i stadgarna.
I den på stämman upprättade röstlängden skall anges att flera medlemmar har del i samma bostadsrätt och att de bara har en röst gemensamt. Därutöver skall samtliga närvarande medlemmars namn anges, liksom vem som företräder och röstar för bostadsrätten.
Notera att samtliga medlemmar har rätt att yttra sig på stämman.
Rösträtt enligt stadgar
Lagen tillåter att andra rösträttsregler tas in i föreningsstadgarna, t ex att i en fritidsbostadsrätt varje veckoandel ger en röst eller att innehav av flera bostadsrätter ger en röst för varje bostadsrätt.
Ändring av stadgarna
I normalfallet är kraven samma som i en vanlig ekonomisk förening. Avser beslutet ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas, fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den andra stämman röstar för beslutet. När en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga röstande på den andra stämman gått med på beslutet. Ett beslut som innebär att en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt inskränks är giltigt enbart om samtliga, vars rätt berörs av ändringen, biträder beslutet. Samma krav ställs när man i stadgarna vill ta in ett förbehåll som innebär att föreningen eller medlemmarna har rätt att vid övergång av äganderätten till en bostadsrätt som är lokal skall ha rätt att lösa bostadsrätten.
Samfällighetsförening
En samhällighegtsförening kan fövalta flera olika gemensamhetsanläggningar där fastighetsägarna medverkar med olika andelar vilket kan betyda att rösträtten varierar beroende av vilken gemensamhetsanläggningar som beslutet gäller. Omröstning kan ske enligt två regler, antingen enligt huvudtalet eller enligt andelstalet för den aktuella gemensamhetsanläggningar, det senare bara om någon medlem begär omröstning.