Stiftelse

Stiftelser

Till skillnad från bolag och föreningar har en stiftelse inga ägare eller medlemmar, man skulle kunna säga att en stiftelse äger sig själv. Enligt den juridiska förklaringen är en stiftelse en självständig förmögenhet som varaktigt förvaltas för att tillgodose ett bestämt ändamål. Stiftelsen leds av en styrelse eller av en extern förvaltare som har tagit på sig ansvaret att förvalta förmögenheten. En stiftelse är en juridisk person.

Stiftelsen förvaltar en ekonomisk förmögenhet som en eller flera stiftare har avsatt för ett särskilt ändamål. Stiftarna kan vara fysiska och/eller juridiska personer. När stiftarna avsatt pengar eller egendom till stiftelsen är detta gjort för evigt eller för en längre tid. Stiftarna upprättar en stiftelseurkund, t.ex. ett gåvobrev, ett testamente, ett styrelseprotokoll eller någon annan handling., som bl.a. anger hur förmögenheten ska användas och till vem eller vilka som stiftelsens avkastning skall delas ut. Dessa förmånstagare, personer eller organisationer kallas destinatärer. De flesta stiftelser står under tillsyn av Länsstyrelsen

Söka bidrag ur stiftelse

Den som vill söka bidrag eller stipendier ur en stiftelse skickar en ansökan till stiftelsen. Länsstyrelsen har en databas över registrerade stiftelser i Sverige där man kan se vilka stiftelser som finns, deras ändamål, kontaktpersoner med mera. Man kan också ta kontakt med den kommun och församling där man bor för att fråga om de har stiftelser som har möjlighet att ge önskat bidrag eller stipendier.

Fyra olika stiftelseformer:

Enligt stiftelselagen ska en stiftelse registrera sig hos Länsstyrelsen om den är skyldig att upprätta en årsredovisning eller om stiftaren har bestämt det. Pensions- och personalstiftelser enligt tryggandelagen ska alltid anmälas för tillsyn till Länsstyrelsen, som för ett register över dessa.

Vanliga stiftelser

Vanliga stiftelser bildas normalt genom att en eller flera stiftare tillskjuter egendom att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Detta sker enligt stiftelseförordnande.

Olika former av vanliga stiftelser

Vanliga stiftelser kan delas in i

Avkastningsstiftelse uppfyller sitt ändamål genom att till förmånstagarna dela ut avkastningen på sina tillgångar. Det kan ske till exempel genom att dela ut medel för forskning eller som stipendier. Avkastningsstiftelser är den vanligaste formen av stiftelse.

Familjestiftelser får uteslutande använda sina tillgångar till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter. Denna typ av stiftelse har så gott som försvunnit, eftersom familjestiftelsen är mycket ogynnsam ur skattesynpunkt då mottagaren ska beskattas för utbetalningen.

Verksamhetsstiftelse ska uppfylla sitt ändamål genom att bedriva en viss angiven verksamhet. Detta kan vara att bedriva sjukhus, ålderdomshem eller skola.

Anslagsstiftelser kan inte nybildas sedan nya stiftelselagen trädde i kraft 1996 eftersom de därefter inte uppfyller varaktighetskravet på en stiftelse. De gamla anslagsstiftelserna är beroende av regelbundna anslag, vanligen från stat eller kommun.

Insamlingsstiftelse

En insamlingsstiftelse skiljer sig från vanliga stiftelser genom att det inte behöver ske någon förmögenhetsdisposition vid bildandet. Insamlingsstiftelser bildas genom att en eller flera stiftare förordnar att gåvor i form av pengar eller i annan form som inflyter efter upprop av stiftarna, skall främja ett bestämt ändamål. Det krävs även här en stiftelse eller extern förvaltare som åtar sig förvaltning i enlighet med förordnandet. De s.k. 90-kontona (bankgiro- och plusgirokonto som börjar på 90) står under särskild kontroll, för att givarna ska känna att insamlade medel används på ett korrekt och avsett sätt. Det är endast stiftelser, trossamfund och ideella föreningar som har granskats och godkänts av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI, som kan tilldelas ett sådant 90-konto. Ett aktiebolag kan således aldrig få ett 90-konto.

Kollektivavtalsstiftelse

Kollektivavtalsstiftelse bildas genom att en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation genom ett kollektivavtal avtalar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet. Det skiljer sig från de vanliga stiftelserna, dels genom att stiftelsen bildas genom kollektivavta, dels genom att det inte behöver ske någon förmögenhetsdisposition vid bildandet.

Pensions- och personalstiftelse

Det är bara arbetsgivare som kan grunda personal- och/eller pensionsstiftelser.

Pensionsstiftelse skall som uteslutande ändamål ha att trygga utfästelser om pension till arbetstagare och/eller deras efterlevande. Stiftelsens uppgift är att trygga arbetsgivarens pensionsutfästelser, inte att betala pensionen. Utbetalning av pensionerna görs av arbetsgivaren men medel kan tas ur stiftelsens årsavkastning eller dess förmögenhet om den överstiger värdet av pensionsutfästelserna.

Personalstiftelse har som ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagarna eller deras efterlevande som ej avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är skyldig att utge till enskild arbetstagare.